Vart är årsredovisningen på väg? ÅR-SEM 2017

Vid årsredovisningsseminariet torsdagen den 1 juni var temat ”Vart är årsredovisningen på väg?”. ÄR de på väg någonstans? För att kunna blicka framåt måste vi också kunna blicka bakåt konstaterade seminariets moderator Sarah Östberg inledningsvis. Hallvarsson & Halvarsson har noga dokumenterat trenderna på årsredovisningsområdet i fjorton års tid och kan konstatera att årsredovisningarna blir allt bättre både ifråga om struktur, innehåll och design.

Trender och Exempel från årsredovisningsskörden 2016

Årets trendspaning stod Maria Hanell för. Maria är ansvarig för H&H:s årsredovisningserbjudande och har lett den årliga granskningen av årsredovisningar sedan 2011. Hon slog till att börja med fast att flera av förra årets viktigaste trender håller i sig; hållbarhetsaspekterna integreras allt mer i företagsbeskrivningen, framvagnen utgör allt oftare en sammanhängande beskrivning av företaget med tydlig röd tråd snarare än en rad inbördes mer eller mindre oberoende redogörelser av olika aspekter av verksamheten samt att den legala årsredovisningen ägnas allt större pedagogisk omsorg.

Maria talade även om årsredovisningens fortsatta betydelse som budskapsplattform i andra kommunikationssammanhang och att målgrupperna för årsredovisningen blir fler när företagens värdeskapande för olika intressentgrupper kommer allt mer i fokus.

Andra trender som kunnat urskiljas i årets granskning är att allt fler företag presenterar sina finansiella mål och hållbarhetsmål som jämbördiga och även i större utsträckning redogör för utfall över flera år. Mål redovisas också för olika intressentgrupper. En tydlig och väl kondenserad investment story blir allt vanligare, ofta i anknytning till aktieavsnittet men i vissa fall presenterad redan på årsredovisningens första uppslag.

Fler företag presenterar en affärsmodell som i vissa fall används som navigering genom årsredovisningen.

Allt fler beskriver sin affärsmodell

Att definiera och åskådliggöra företagets affärsmodell kan kräva både resurser, tid och tålamod. Annika Winlund som nyligen börjat som IR-ansvarig på D.Carnegie berättade om processen att ta fram Vattenfalls affärsmodell som hon projektledde under förra året.

Annika försäkrar att allt arbete som krävs i en sådan process är väl investerad tid. Olika synsätt som finns i verksamhetens olika delar tvingas upp till ytan och man får chans att verkligen uppnå samsyn kring de värden företaget skapar, både med avseende på insats, arbete och resultat.

Annikas råd för en lyckosam process är att börja i riktigt god tid, låta alla berörda komma till tals tidigt i processen och ge utrymme för diskussion för att komma fram till en beskrivning som hela organisationen känner igen sig i.

Årsredovisningen sprids i digitala kanaler

Paula Kandimaa Brandberg från Comprend berättade att det fortfarande är relativt få svenska företag som gör en fullskalig digital årsredovisning. Allt fler företag gör dock en digital kortversion av årsredovisningen som komplement till den tryckta. Fördelarna är många: det är enkelt att sprida kortversionen i sociala medier, fler läsare och nya målgrupper nås, innehållet kan göras sökbart och kortversionen är ett bra första steg mot en första komplett digital årsredovisning.

Även användningen av video i de digitala årsredovisningarna ökar; hälften av de svenska företag som gör digitala årsredovisningar använder olika typer av videoinslag.

Paula nämner tillgänglighet som en viktig trend på det digitala området och gav rådet att tänka på tillgängligheten i webbaserad information i form av enkel navigering, att ge kontext och olika sätt att förmedla innehåll för att tillgodose olika behov hos mottagarna.

Vikten av bolagsstyrning

Arne Karlsson, ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning, gav en mycket tydlig och bra beskrivning av skillnaderna mellan den nordiska bolagsstyrningsmodellen och den centraleuropeiska respektive anglosaxiska modellen. Nordiska bolag har en unik styrningsmodell med tydlig hierarki och arbetsfördelning och styrelser med mycket större befogenheter än i framför allt centraleuropeiska bolag. Koden för bolagsstyrning kom till i och med den förtroendekommission som tillsattes av dåvarande finansministern Göran Persson och räddade i praktiken den självreglerande modell som höll på att gå förlorad och ersättas av lagstiftning och regleringar.

De hot som Kollegiet ser idag mot den självreglerande modellen kommer framför allt från EU:s strävan efter harmoniserade regelverk inom unionen, och genom att enskilda frågor drivs på ett sätt som ger intryck av systemfel för koden som helhet.

Arne skulle gärna se att företagen i större utsträckning tog fasta på kodens princip om att ”följa eller förklara” och poängterar att man gärna kan lägga mer kraft på att beskriva hur den egna styrningen verkligen fungerar. Samtidigt är det viktigt att vi sköter koden, både med avseende på formalia och på styrelsens uppdrag som dynamisk förändringskraft.

Framtidens hållbarhetsfrågor

Hållbarhetsfrågorna i årsredovisningen får allt större betydelse och hanteringen av hållbarhetsinformationen blir allt mer strukturerad och genomtänkt. Sofia Leffler Moberg från H&H berättade om trender i hållbarhetsredovisningen.

Sofia beskrev hur resonemangen kring värdeskapande fördjupas och hur en beskrivning av affärsmodellen kan fungera som ett verktyg för att identifiera för redovisningen relevanta hållbarhetsfrågor, att integration av hållbarhetsaspekterna i redovisningen skapar värde i sig samt hur man kan hantera den möjliga konflikten mellan önskan om transparens i redovisningen och samtidigt slå vakt om både företagets och individens integritet med avseende på framför allt mångfald, antikorruption och säkerhet/sekretess. Sofias råd är att hantera integritetsfrågor inom ramen för riskavsnittet i avvaktan på att praxis för redovisningen utvecklas