Hallvarsson & Halvarsson logotyp
Nyheter

Seminarium: Hur kan de nya delårsredogörelserna fungera?

Värdet av det nuvarande formatet med full kvartalsrapportering i Sverige har debatterats under lång tid. Från och med 2014 finns nu möjligheten för noterade företag att ersätta årets första och tredje kvartalsrapporter med delårsredogörelser.

Bakgrund, farhågor och goda erfarenheter

För att ge en bild av förändringens möjliga effekter höll Hallvarsson & Halvarsson ett lunchseminarium för inbjudna gäster. Medverkande var Emma Burdett, Partner och chef för IR och bolagsstyrning på Maitland i London, Lars Söderfjell, aktiestrateg på Ålandsbanken, samt Peter Månsson, ansvarig för finansiell rapportering på Hallvarsson & Halvarsson.

För och emot

De som är för delårsredogörelser hävdar att den nuvarande kvartalsrapporteringen ger upphov till kortsiktighet. Detta leder till att volatiliteten drivs upp och att företagets långsiktiga värdeskapande hämmas.

De som argumenterar för att behålla den nuvarande kvartalsrapporteringen betonar nödvändigheten av transparens och kontroll. Kortare delårsredogörelser innebär färre fulla rapporteringstillfällen vilket kan leda till osäkerhet, högre risk och i förlängningen en lägre värdering.

Emma Burdett och Lars Söderfjäll

Positiva erfarenheter i Storbritannien

I Storbritannien har möjligheten till förenklade delårsredogörelser – Interim Management Statements – funnits sedan 2007. Emma Burdett visade på konkreta fördelar med delårsredogörelser på flera nivåer – hos företag, investerare och analytiker.

En stor vinst ligger enligt henne i den effektivare processen för ledningens kontakter med investerare och analytiker. Några betydande kostnadsbesparingar i själva rapportarbetet såg hon inte. Brittiska exempel visar också att de företag som planerat övergången från kvartalsrapporter till delårsredogörelser i nära samråd med sina intressenter lyckats väl. I sin fysiska form är de brittiska delårsredogörelserna avsevärt kortare än kvartalsrapporterna. Omfånget har krympts från cirka 20 sidor till 4-6 sidor.

Emma Burdett visade också att regelverken i Europa tydligt strävar mot åtgärder för att främja en ökad långsiktighet på finansmarknaden. Införandet av delårsredogörelser är en av flera åtgärder som försöker leda finansmarknaden i den riktningen.

Riskbedömning en viktig parameter

Lars Söderfjäll, å sin sida, betonade kopplingen mellan finansiell rapportering och risk. Det finns ett tydligt behov av frekvent, konsistent och tillförlitlig finansiell information, vilket inte minst illustrerades av finanskrisen. Enskilda bolag hamnade plötsligt i finansiella svårigheter och då var kvartalsrapportens mer fullständiga information en förutsättning för att kunna bedöma den finansiella risken. Utifrån enbart en delårsredogörelse hade analysen försvårats, liksom en korrekt prissättning av företagen.

En annan viktig fråga är vad en mindre tät rapportering betyder för företagen när det gäller informationsläckage, insiderhandel och synen på information om detaljer i företagets verksamhet.

Sammanfattning

Analytiker ser på förändringen med en viss oro, medan erfarenheterna från Storbritannien av den mer flexibla rapporteringsformen i huvudsak varit positiva.

 

Cookies
This website uses cookies as described in our Cookie policy. To see what cookies we serve and set your own preferences, please use your web browser's settings. Otherwise, if you agree to our use of cookies, please continue to use our website.