Hallvarsson & Halvarsson logotyp Nyheter

Vinstförbudet hamnar i långbänk

Ingen kan ha undgått frågan om ”vinst i välfärden” efter regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet. Enligt rapporten ”100 000 osäkra” av Halvarsson & Hallvarsson på uppdrag av Stockholms Handelskammare, har debatten om vinstförbud redan fått påtagliga konsekvenser för många välfärdsföretagares vardag, särskilt i mindre företag.

Expansionsplaner läggs på is, det har blivit svårare att få banklån och osäkerheten har ökat påtagligt om det ens går att driva verksamheten vidare. I Göteborgs stad och landstinget i Västernorrland tas politiska initiativ för att vinstdrivande företag ska väljas bort. På andra håll, bl.a. i Stockholms stad, tas verksamhet, t.ex. äldreboenden, tillbaka i kommunal regi. Det är ett slags mjuk maktutövning som får påtagliga konsekvenser utan att några beslut fattats.

Intresset för privata investeringar i välfärdssektorn har sjunkit dramatiskt de senaste åren. Siffror från Svenska riskkapitalföreningen pekar på en minskning med 99 procent mellan 2010 och 2013. Det är ”stendött” för att citera Per Strömberg, professor på Handelsh��gskolan och en av världens ledande experter på området. På lång sikt är det troligt att kapitalet återvänder, eftersom det i längden är demografi och vårdbehov som driver efterfrågan på vårdtjänster, inte ideologiska uppfattningar. Det är inte troligt att ”lång sikt” i det här fallet är närmare än minst fem-tio år.

Nu ligger frågorna hos en statlig utredning. Det är Ilmar Reepalu, f.d. kommunalråd (S) i Malmö som fått uppgiften att fram till 1 november 2016 utreda hur privata företag som utför offentligt finansierade välfärdstjänster ska regleras. Utredningen är inte den första på området, både Friskolekommittén och Ägarprövningsutredningen har utrett angränsande frågor. Med tanke på omfattningen av Reepalus utredning skulle det inte förvåna om tidsplanen spricker och han måste fortsätta även efter november nästa år; kanske till och med till efter valet 2018?

Det är för tidigt att veta hur Reepalus förslag ser ut när de kommer, när det nu blir. Ingen vet heller vilka beslut som kommer att tas i riksdagen. Det saknas majoritet för ett så omfattande vinstförbud som föreslås överenskommelsen mellan regeringen och V. Och även om en hög andel (runt 60 %) av väljarna är emot vinstutdelning i välfärdsbolag uppskattar en majoritet också den valfrihet som det ökade inslaget av privata aktörer möjliggör.

Samtidigt vill alla politiska partier på ett eller annat sätt reglera de privata välfärdsföretagen. Ingen vill stå med Svarte Petter, dvs. anklagas för att sätta vinsterna före välfärden. Moderaterna föreslår tilläggsdirektiv till Reepalus utredning som tar sikte på kvaliteten i både privat och offentligt producerade tjänster. Det handlar om ökad insyn i verksamheterna och möjligheter till sanktioner om kvaliteten inte är tillräckligt hög.

Någon form av ökad reglering är att vänta som ökar kostnaderna för aktörerna, t.ex. i form av minimikrav på personaltäthet. Likaså kommer möjligheterna till skatteplanering troligen att krympa (svenska verksamheter ska beskattas i Sverige) och kraven på transparens att skärpas. Antalet aktörer inom ramen för LOV (valfrihet i främst primärvården) kommer med all sannolikhet att minska.

Det man kan vara riktigt säker på är att den politiska osäkerheten och risken i välfärdsmarknaderna kommer att kvarstå under överskådlig framtid, kanske även över riksdagsvalet 2018.

Carl Elfgren
Carl Elfgren är Director i H & H. Han arbetar med Public Affairs och Corporate Communications som rådgivare till företag och organisationer inom bl.a. Life Science och hälso- och sjukvård. Han har skrivit boken ”Från vårdsystem till hälsobransch” (Timbro 2010) som beskriver hur en ny syn på hälso- och sjukvården skulle kunna skapa mer värde för patienterna.

Skriv in sökord