Hallvarsson & Halvarsson logotyp Nyheter

Tungviktarmöte om slutet för västvärlden

Under den ödesmättade rubriken ”Slutet för västvärlden?” hade DN samlat en panel av politiska tungviktare för att svara på frågan vart västvärlden är på väg efter brexit och allt starkare nationalistiska strömningar.

Det var väl inte att vänta att paneldeltagarna – Carl Bildt, före detta utrikesminister i Sverige, Radek Sikorski, tidigare utrikes- och försvarsminister i Polen, och Toomas Ilves, Estlands president – skulle dödförklara västvärlden sådan vi lärt känna den under de senaste 25 åren. Men att mycket pekar i fel riktning var de rörande överens om:

  • Storbritanniens väntade utträde ur EU som ett resultat av folkomröstningen skapar osäkerhet om EU:s framtid och försvagar Europa.
  • Ett försvagat Europa ligger i Putins intresse. Ett starkt nationalistiskt Ryssland sluter hellre bilaterala avtal med enskilda EU-länder än att förhandla med ett starkt EU.
  • President Erdogans helomvändning och plötsliga försoning med Putin fjärmar Turkiet från Europa och bidrar ytterligare till att stärka Rysslands position.
  • Presidentvalen i USA och Frankrike kan vinnas av Trump respektive Le Pen vilket skulle förstärka den nationalistiska och nostalgiska trenden i väst.

Rubriken till paneldebatten hade DN lånat från en kolumn i Washington Post skriven av den amerikansk-polska journalisten, författaren och historikern Anne Applebaum, även hon gäst vid seminariet och utfrågare av panelen. Men först fick hon själv svara på frågan av DN:s chefredaktör Peter Wolodarski varför britterna vill lämna EU:

”En del röstade för ett utträde på grund av invandringen. En annan del för att de vill se avregleringar, vilket bland annat gäller vissa stora hedgefonder. Och en tredje del röstade för ett utträde av nostalgiska skäl, inte nostalgi för Storbritannien, utan för England”, sa Anne Applebaum som i likhet med sin make Radek Sikorski är väl bevandrad i brittisk politik.

Huruvida vi ser slutet för västvärlden ville hon inte själv ge ett svar på utan överlät det till politikerna i panelen (som inte heller vågade gå så långt), men farhågorna finns där enligt Applebaum:

”Se på Polen hur ett enda val kan leda till ett övertagande där den liberala ordningen upphävs i ett slag. I Frankrike har vi Le Pen som är anti-EU och anti-Nato, och i USA, Trump, som är anti-Nato och emot frihandel och allt vad allianser heter. Vi måste ta det på allvar att de kan vinna sina presidentval och det skulle betyda en dramatisk skillnad mot i dag.”

Det är lätt att hänfalla åt pessimism. Många av oss minns den stabila situation som rådde under 1990-talet, då Berlinmuren var borta, Tyskland återförenats och Sovjetunionen fallit sönder och ledare som Bill Clinton och Tony Blair, som Peter Wolodarski uttryckte det, ”symboliserade optimismen”. Men så kom terrorattacken den 11 september 2001 och två år senare krigen i Afghanistan och Irak som resulterade i ett kaotiskt tillstånd i Mellanöstern, och ytterligare fem år senare finanskrisen, den värsta sedan 1930-talet.

Trots bakslaget för EU med att Storbritannien nu lämnar unionen, om vilket det enligt Applebaum inte råder någon som helst tvekan om att det måste ske, menade Carl Bildt att EU-projektet ändå är en framgångssaga.

”EU är en mirakulös prestation. Vi har fått in östländerna och dessförinnan de tidigare diktatorstyrda länderna Grekland, Spanien och Portugal”, sa Bildt som menade att förlusten för britterna blir stor:

”Britterna får nu inte längre sitta med vid bordet där de demokratiska länderna i Europa samlas för att diskutera och fatta beslut.”

Konsekvenserna för britterna är redan uppenbara, menade Sikorski och pekade på att de inte längre får ha någon kommissionär i EU-kommissionen och heller inte någon plats i Europarådet. Och den maktbalans som tack vare Storbritannien hittills kunnat råda mellan norra och södra Europa och Tyskland någonstans däremellan, den går nu förlorad.

För såväl Sikorski som president Ilves stod det klart att Tyskland flyttar fram positionerna ytterligare.

”Henry Kissinger frågade på sin tid vart man ska ringa för att få tala med Europa. Nu har vi ett svar på frågan. Man ska ringa Angela Merkel”, sa Ilves.

På frågan om hur det skulle påverka Estland om den Natofientliga Trump blev USA:s nästa president svarade Ilves att det skulle få ”så svåra konsekvenser att det knappt går att föreställa sig”.

”Vår styrka skulle gå förlorad. Det finns en existentiell rädsla i vårt land.”

Säkerhetsintressena kring Östersjön delas av Sverige, Estland och Polen, men svenskarna har valt att fortsätta stå utanför Nato även om ett visst närmande har skett på senare tid. Sikorski och Ilves välkomnade förstås Sverige till att ansöka om medlemskap i säkerhetsorganisationen Nato.

”Vänta inte med att köpa en försäkring tills huset st��r i brand”, sa Sikorski som avslutning på debatten.

Richard Björnelid

Skriv in sökord