Hallvarsson & Halvarsson logotyp
Nyheter

Den svarta svanen har fått sällskap på börsen

Fenomenet ”Black Swan” beskriver, i kapitalmarknads­sammanhangen oväntad händelse som är omöjlig att förutse och där implikationerna kan bli avsevärda både på börsen och i ekonomin. Nu har den svarta svanen (COVID – 19) fått sällskap.  

Efter de senaste dagarnas kraftiga börsfall har den svarta svanen (COVID – 19) fått sällskap - av ett kraftigt fall i oljepriset som delvis hänger ihop med corona-virusets spridning. Transport står för en majoritet av oljekonsumtionen, och när transporterna minskar, så minskar efterfrågan på olja, samtidigt som storproducenterna inte drar ner på produktionen. Det blir ett utbudsöverskott.

Från att ha varit något som inledningsvis uppfattades som mer eller mindre begränsat till Kina, så är nu allt flera geografier drabbade av COVID -19. Italien, Syd-Korea och Iran är i fokus, men även här i Sverige ökar antalet smittade. Den 9 mars var det på global basis runt 110 000 registrerade fall enligt WHO. I Sverige är vi uppe i 260.

Vi ser hur COVID-19 slår med full effekt mot världens börser. Volatiliteten slår i taket. Värderingarna på Stockholmsbörsen innan viruset slog till var höga, och P/E snittet i början på februari, det vill säga för en månad sedan, låg på 21. Den då höga värderingen motiverades bland annat med det nollränteläge som rått under en längre tid och en hyfsad konjunktur. Att COVID-19 slått ner på den högt värderade börsen är inget konstigt i sig. De åtgärder som tagits för att stoppa virusets framfart, påverkar vår ekonomi i stort och därmed bolagens verksamheter. Fabriker stängs, resor begränsas, medarbetare och till och med hela regioner sätts i karantän, säljkonvent ställs in och rädsla, och den psykologiska faktorn, tar mer och mer plats. De branscher som fått ta de värsta slagen är de som påverkas mest av begränsningarna, det vill säga flygbolag, resebranschen i stort och så oljebolagen som drabbats av raset i oljepriset. Men alla berörs.

Vi kan också konstatera att den kinesiska tillverkningen legat mer eller mindre nere under flera veckor, och resultatet blir inte enbart försäljningsstörningar utan också produktionsstörningar och störningar i hela leveranskedjan. Brist på komponenter drabbar inte bara elektronikindustrin, utan även verkstadsindustrin. Vi har många stora svenska verkstadsbolag med såväl produktion som försäljning i Kina som påverkats.

Finansiell kommunikation behöver ta nya vägar. Vi ser redan nu att virtuella möten ersätter de fysiska och att investor relations-funktionerna blir inriktade på att klura ut hur man kan kommunicera effekterna externt och berätta om hur man står rustad.

Värderingarna reflekterar framtida vinster och bolagen behöver ta ett liknande förhållningssätt i sin kommunikation. Inför den här stora virusutmaningen är scenario-analys en utomordentlig plattform. Med hjälp av de indikatorer man valt, följer man läget på nära håll och kombinerar detta med en konsekvensanalys och valda alternativa kommunikations­strategier. Marknadsrecession kommer i fyra olika skepnader: V-form, U-form, W-form eller L-form. Är det V-formen som är aktuell, kan vi vara tillbaka i köpläge redan i sommar, men är det en W-form så kommer marknaden att återhämta sig och sedan falla ner igen för att sedan återhämta sig en gång till. För dessa olika scenarier behöver bolagen olika kommunikations­strategier. Framtagandet av huvudbudskap för kapitalmarknaden i enlighet med de olika scenario-utfallen blir centralt. Förutom de olika kommunikations­strategierna, kan det också vara dags att stress-testa bolagens investment-story, eftersom hela kapitalmarknaden stress-testas.

De börsbolag som är tvungna att, i enlighet med gällande regelverk, vinstvarna på grund av att de gett alltför optimistiska framtidsutsikter för året eller kvartalet, kommer nu med uppdateringar i form av vinstvarningar, när två månader av tre är konsoliderade. Andra försöker precisera tidigare kommunikation genom korta uttalanden. 

De som inte tidigare kommunicerat vad de tror om kvartalet eller året, rekommenderar vi att försöka ge en så samlad och transparent bild som möjligt av de uppskattade ekonomiska effekterna, i samband med första kvartalsrapporten. Det optimala är förstås att man redan flaggat för kommande effekter i helårsrapporten och därmed även i årsredovisningen, under väsentliga händelser efter årets slut, och i vd-ordet. Eftersom ingen vet vart detta tar vägen ännu, så rekommenderar vi således att man väntar in resultatet för mars och därmed hela kvartalet innan man kommunicerar. Den uppskattning man nu gör för mars lär ändå bli fel. Men arbetar bolagen fram olika scenarier och till dessa en knuten kommunikations­strategi, med konkreta huvudbudskap, så kan man agera effektivare. I samband med kvartalsrapporten föreslår vi att man kommunicerar att bolaget återkommer när man vet mer i samband med kvartal två. Vi rekommenderar inte att man försöker sig på en gissning om helåret. Den lär inte bli rätt den heller, så som sakernas ting har utvecklat sig hittills, och då blir tvungen att informera marknaden när det gått ”fel”. Däremot kan man kommunicera kring olika scenarier för att öka transparensen – men då utan att binda sig till något av dem.

Vi kan också utgå från att de generella marknadsförväntningarna knappast kommer att vara höga inför årets fösta rapportsäsong. Att hantera förväntansbilden är därmed inte relaterad till den egna verksamheten så mycket som den är relaterad till faktorer som bolaget inte kan styra. Och eftersom det inte är bolagsspecifika faktorer så blir det på ett sätt enklare att kommunicera. Bolagens relevanta konkurrenter är också drabbade. Även om börsen är framåtlutad och prisar in framtida vinster, så utgör historisk värdering över längre tid en bra plattform när börsklimatet vänder. Flera bolag har drabbats av masspsykologiska effekter där känslor styr och inte förnuftet. De är översålda.

Det finns också bolag med begränsade effekter av virusets spridning. Det kan vara olika typer av tjänstebolag eller bolag med ”närproduktion” eller med kritiska produkter som behövs. De drabbas naturligtvis av de realekonomiska effekterna, men deras egen verksamhet påverkas inte direkt eller kan till och med påverkas positivt. Det är också viktigt att kommunicera att man ser begränsade effekter på den egna verksamheten. Även om börsaktörerna i dagsläget har svårt att urskilja agnar från vetet, så behövs även optimism och positiva argument för att vända detta när tiden kommer. Börsen lever sitt eget liv och den styrs till del av psykologi och sentiment. Kan vi vända sentimentet, till exempel genom olika typer av ekonomiska stimulanser, så kan vi bryta den negativa spiralen vi är i just nu. Men genom korrekt och transparent kommunikation kommer vi också långt- och det är här kärnan är – i stället för att spekulera så är det bra om det vi kommunicerar innehåller en begränsad osäkerhet och minskar osäkerheten i stället för att spä på den.

Helena Nordman-Knutson, Executive Director, Partner

Läs vår tidigare artikel om den svarta svanen:

"En svart svan, eller en ”black swan” har landat på Stockholmsbörsen. Coronaviruset."



info@halvarsson.se 
+46 8 407 20 00
© 2018 H&H Group

Sveavägen 20
Box 3666
103 39 Stockholm

Som kund hos Hallvarsson & Halvarsson blir du del av någonting större

Tillsammans med systerbyråerna Berntzon:BylundBysted, Comprend, Consilio International, Creo, Hilanders, Identx, Intellecta, Involve, Jung Relations, Mindmakers PR, Savvy, Socialminds, Springtime, Tomorrow, och Wonderland bildar vi Sveriges största kommunikations­grupp ‐ H&H Group

Cookies
This website uses cookies as described in our Cookie policy. To see what cookies we serve and set your own preferences, please use your web browser's settings. Otherwise, if you agree to our use of cookies, please continue to use our website.