Har Biden fått en smekmånad?

Mång talar om en mandatperiods första 100 dagar som en tid där politiskt lugn bör råda och där stödet för en regering eller president borde stiga innan de fått en ärlig chans att visa vad de går för. Men har Joe Biden fått en ännu lugnare start på sitt presidentskap än andra?
Har Biden fått en smekmånad?

En presidents första 100 dagar brukar ibland benämnas som en ”smekmånad” där oppositionen avstår från att kritisera den förda politiken. Tanken är god, folket har sagt sitt och den de valt till president bör få en ärlig chans att i lugn och ro driva igenom sin politik innan mer kraftfullt oppositionsarbete inleds. Begreppet har anor sedan Franklin D. Roosevelt i ett tal till det amerikanska folket 1933 utvärderade de första 100 dagarna av sitt presidentskap.

Även många andra demokratier, Sverige inkluderat, talar också om de första 100 dagarna som en period där politiskt lugn bör råda och där stödet för en regering eller president borde stiga innan de fått en ärlig chans att visa vad de går för.

Vare sig George W Bush, Barack Obama eller Donald Trump åtnjöt dock någon sådan effekt under de första 100 dagarna (även om Bush nådde rekordhöga siffror efter terrorattentaten den 11 september 2001). Och vi kan heller inte se någon sådan effekt för Joe Biden vars popularitetssiffror ser ut ungefär som innan han valdes till president. Det finns sannolikt flera förklaringar till detta. Nyhetsflödet i dag är avsevärt högre än så sent som under 80-talet då president Reagan fick se sin popularitet stiga med nästan 20 procent efter att han blivit vald.  

Den viktigaste förklaringen är dock troligen ett alltmer polariserat politiskt landskap. För väljare som har ett lågt förtroende för politiker i allmänhet och för motståndarsidan i synnerhet är benägenheten att betrakta en ny administration generös knapp. Om normen däremot hade varit att betrakta politiska motståndare som några som vill landet väl, men vars idéer bedöms som sämre än den egna sidans, hade en ny administration sannolikt fått ett varmare välkomnande.

När Biden själv lade ut texten om sina första 100 dagar handlade det förstås till stor del om pandemihanteringen där budskapet var klassiskt amerikanskt – vi gjorde stora uppoffringar men segern är inom räckhåll. Utrikespolitiskt och inrikespolitiskt var budskapet också i linje med vad hans väljare vill höra. USA ska bli mer närvarande på den internationella arenan samt höja sina ambitioner rejält på områden som infrastruktur, välfärd samt klimatfrågan.

Även om Biden kan luta sig mot en kongress där båda kamrarna, senaten och representanthuset kontrolleras av demokraterna, så är marginalerna små. I senaten räcker det med en enda demokrat röstar med republikanerna för att fälla ett förslag. Till skillnad från Franklin D. Roosevelt, som alla demokratiska presidenter alltid blir jämförda med både i positiva och negativa ordalag, kan Biden inte visa upp en imponerande lista över betydelsefulla reformer han redan fått igenom. Bidens politiska eftermäle kommer till stor del att bedömas efter hur väl han lyckas hantera det mycket komplexa politiska landskapet nu när smekmånaden han egentligen aldrig fick definitivt är över.

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig med Public Affairs?
Sofia
Sofia Arkelsten
Executive Director
+46 70 358 44 43
sofia.arkelsten@halvarsson.se
Mårten
Mårten Wennberg
Executive Director
+46 76 109 05 69
marten.wennberg@halvarsson.se

Vill du veta mer?

Anna
Anna Grönlund Krantz
CEO, Partner
+46 70 637 33 51
anna.gronlund.krantz@halvarsson.se