Trump, Federal Reserve, Biden, Putin och coronaviruset bakom bankoron i USA

Rodney Alfvén, ansvarig för IR och transaktioner på Hallvarsson & Halvarsson, ger en spaning över den senaste tidens oro inom banksektorn. Vad låg bakom? Vad finns det för lärdomar att dra? Hur kan en effektiv och förtroendefull kommunikation förebygga den här typen av kollaps? Och vad ser han kommer bli de regulatoriska konsekvenserna?

Rodney Alfvén

Senior Director, Practice Lead IR & Transactions / Corporate Communications, Partner

+46 72 235 05 15

Mail

Rodney Alfvén, ansvarig för IR och transaktioner på Hallvarsson & Halvarsson, ger en spaning över den senaste tidens oro inom banksektorn. Vad låg bakom? Vad finns det för lärdomar att dra? Hur kan en effektiv och förtroendefull kommunikation förebygga den här typen av kollaps? Och vad ser han kommer bli de regulatoriska konsekvenserna?

När jag vaknade till liv morgonen 9 mars tänkte jag att det skulle vara en ganska vanlig dag, med vanligt kundarbete, det vanliga tugget på börserna och lite vanliga köttbullar till middag. Tänk så fel jag hade.

På kvällen den 8 mars hade Silicon Valley Bank skickat ut ett pressmeddelande med den något oinspirerande titeln, ”Q1 23 Mid Quarter Update”. Det meddelandet skulle dock innebära slutet för banken inom några timmar.

Budskapet gick i korthet ut på att banken hade förlorat ca 2 miljarder dollar på grund av värdepappersförsäljningar och att man därför också planerade att ta in ca 2 miljarder dollar i nytt kapital. När morgonen grydde den 9 mars fick kunderna panik och tog ut ca 42 miljarder dollar på studs, vilket motsvarar ca 20 procent av hela balansräkningen. Så mycket kontanter har naturligtvis inte SVB liggandes i något Joakim von Anka-inspirerat kassavalv, så för att få loss dem skulle man vara tvungen att sälja av värdepapper för motsvarande belopp och därmed realisera gigantiska förluster.

Så på torsdagen var bankens saga över och myndigheterna tog över banken. Under helgen pågick det febril aktivitet för att försöka rädda situationen genom till exempel en försäljning eller liknande. Det gick dock inte varför banken kommer snabbavvecklas och kunderna kunde ta ut sina pengar redan på måndagen. För säkerhets skull tog myndigheterna också över en annan bank på söndagen, Signature Bank, en bank med fokus på kryptovalutor. En tredje bank, First Republic Bank, fick också räddas under helgen genom likviditetsgarantier från bl a Federal Reserve. Gemensamt för dessa tre banker är att Alecta var en av de absolut största ägarna.

Och som inte det vore nog gick Credit Suisse under veckan efter och blev tvångsövertagen av UBS.

Hur kunde allt det här hända? För att förstå det behöver vi peka på Trump, Federal Reserve, Biden, Putin och coronaviruset. När Trump-administrationen tillträdde 2017 avreglerade de stora delar av banksektorn genom att underlätta kraven på balansräkningarnas struktur.

Det innebar att till exempel SVB:s balansräkning hade gigantiska risker med enorma undervärden (motsvarande hela det egna kapitalet), och en tillgångssida (dvs främst värdepapper) hade en mycket lång löptid medan längden på inlåningen (den andra sidan av balansräkningen) var bevisligen ultrakort där kunder kunde tömma banken med några snabba knapptryck. Jag hade aldrig tittat på SVB innan det smällde men när jag gick in i räkenskaperna tog det bara några minuter att inse vilket råttbo det var.

Det blåste också upp till en perfekt inflationsstorm 2020–2021 när Federal Reserve tryckte upp enorma mängder pengar för att hålla Wall Street på gott humör och Joe Biden tryckte upp stora mängder pengar för att hålla Main street (alltså skattebetalarna) på samma goda humör. Så enbart under 2020 ökade antalet dollar med ca 30%, vilket för övrigt gäller även för den svenska kronan.

Grundkurs 1A i nationalekonomi lär ut att ökad penningmängd driver på inflationen, men centralbankerna världen över hade helt enkelt en annan agenda. Den stora ökningen av penningmängden innebar också att riskaptiten gick till väders vilket innebar att många bolag, framför allt i Tech-sektorn, kunde ta in kapital till alltmer riskfyllda projekt från investerare som alla sökte avkastning på sina nyfunna pengar. De nya pengarna sattes först in på bank innan de skulle spenderas och mycket av det kapitalet hamnade hos SVB, vars inlåning på tre år ökade från 55 till 186 miljarder dollar.

Parallellt med detta ledde coronavirusets härjningar till svårigheter med leveransförsörjningar vilket spädde på inflationen och när Putin invaderade Ukraina exploderade energipriserna och vi hade därmed tänt eld på den perfekta inflationsbrasan. Den ledde till att samma centralbanker som hällde bensin på inflationsbrasorna 2020–2021 fick panikartat plocka fram alla filtar de hittade för att försöka släcka brasan, hittills med mycket begränsad framgång. Däremot har de lyckats skapa panik på de finansiella marknaderna, främst inom räntepappersmarknaderna, som ju var SBV:s huvudsakliga tillgång, och som allmänt ses som de mest säkra värdepapperna. 2022 hade räntepappersmarknaderna den sämsta avkastningen på 102 år. Och nu har centralbankernas agerande, med benäget bistånd av bland andra Trump, också skapat kaos i banksystemet som medfört den näst största och tredje största bankkollapsen i USA historia. Så nog har ändå centralbankerna på sitt eget vis skapat historia, om än kanske inte på det sett de såg framför sig för några år sen.

Vad kan vi nu dra för lärdomar av detta?

  1. Jag har ju pekat mycket finger åt centralbanker och myndigheter men självklart faller också ansvaret tungt hos investerare som slutar räkna och i stället vräker ut pengar på alltmer riskfyllda projekt.
  2. Efter finanskrisen sa alla bankirer, politiker och reglerare att man ska skapa ett banksystem som aldrig mer behöver statlig hjälp. Vi kan nu konstatera att det har man misslyckats med, mycket p.g.a. Trumps avregleringar, och myndigheterna har tvingats vara ytterst ansvariga för räddningsaktionerna.
  3. På ett sätt har riskerna ökat dramatiskt i banksystemet eftersom kunder nu kan byta bank med ett knapptryck, och bevisligen är beredda att göra det.
  4. Dagens regleringar som skapats efter finanskrisen 2008–2009 räcker uppenbart inte till, räkna därför med väsentligt fler regleringar, förmodligen mest inom likviditet, eftersom det är den som fallerat.
  5. Som kommunikationskonsult kan jag konstatera att ingen kriskommunikation i världen kan rädda en bank som hamnar i samma situation som till exempel SVB. Däremot är det förbyggande arbetet otroligt centralt. Se till att kommunicera så alla intressegrupper känner sig trygga, politiker, reglerare, ägare, investerare, kunder och personal. Alla dessa måste ha en total trygghet i vad bolaget står för, att det är en trygg och säker hamn med en solid affärsmodell som även klarar av externa kriser.

Mer läsning