Rapportering i enlighet med EU:s nya Corporate Sustainability Reporting Directive – CSRD – som träder i kraft för räkenskapsåret 2024 förutsätter en gedigen väsentlighetsanalys utifrån ett dubbelt väsentlighetsperspektiv.
Rapportering i enlighet med EU:s nya Corporate Sustainability Reporting Directive – CSRD – som träder i kraft för räkenskapsåret 2024 förutsätter en gedigen väsentlighetsanalys utifrån ett dubbelt väsentlighetsperspektiv.
För alla företag som omfattas av CSRD och tillhörande rapporteringsstandarder ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är den dubbla väsentlighetsanalysen fundamental. Syftet med den är att säkerställa att företaget avger en rättvisande och högkvalitativ hållbarhetsrapportering som tillgodoser de avsedda användarnas informationsbehov. Men vad menas egentligen med en dubbel väsentlighetsanalys och hur skiljer den sig från de väsentlighetsanalyser många företag gjort tidigare?
Den dubbla väsentlighetsanalysen som ska göras enligt CSRD och ESRS tar hänsyn till både den påverkan som företaget har på människa och miljö (x-axeln) och den påverkan hållbarhetsfrågor kan ha på företagets finansiella ställning (y-axeln). Företag som rapporterar i enlighet med GRI Standards känner sig förmodligen bekväma med väsentlighetsanalysen som företeelse och tänker att man sedan tidigare gjort en dubbel sådan eftersom man haft både en x-axel och en y-axel i sin matris. Men frågan är vad y-axeln egentligen visade?
Det nya med väsentlighetsanalysen enligt CSRD och ESRS är nämligen att y-axeln avser finansiell effekt och det är inte många företag som tagit hänsyn till det tidigare. Det finansiella perspektivet introducerades först i rekommendationerna från TCFD – Task Force on Climate-related Financial Disclosures – som kom 2017 och handlade då om finansiella effekter av klimatförändringarna. Tidigare, och även nu i GRI Standards, så har y-axeln handlat om hållbarhetsfrågans påverkan på intressenternas beslutsfattande. Deras beslutsfattande, investera eller inte, kan i och för sig resultera i en finansiell effekt men det har inte varit uttalat att det är vad som avses.
För företagen kommer det att bli både utmanande och tidskrävande att göra en solid dubbel väsentlighetsanalys där en hållbarhetsfråga som är väsentlig antingen utifrån ett påverkansperspektiv eller ett finansiellt perspektiv är en väsentlig hållbarhetsfråga för företaget. En hållbarhetsfråga behöver alltså inte, men kan vara, väsentlig ur båda perspektiven. Det som i slutändan avgör om hållbarhetsfrågan är tillräckligt väsentlig för att inkluderas i hållbarhetsrapporten är omfattningen och allvarlighetsgraden av dess påverkan på människa och miljö respektive storleken på dess finansiella effekt. För att kunna bedöma det måste företaget tillämpa tröskelvärden. Dessa kommer att vara unika för alla företag beroende på dess storlek, lokalisering och ekonomiska förutsättningar och inget som är givet i ESRS. Stora möjligheter finns att återanvända resonemang om tröskelvärden och väsentlig finansiell påverkan som används inom andra processer, exempelvis riskhantering och finansiell rapportering.
”Det som blivit tydligt nu med CSRD och ESRS är att syftet med väsentlighetsanalysen är att identifiera, och rapportera på, de hållbarhetsfrågor som kan påverkan företagets fortlevnad och undvika strandade tillgångar. Hållbarhetsrapporteringen ska möjliggöra allokering av kapital till företag som är hållbara över tid vilket är en del i EU:s gröna giv med målet att EU ska vara klimatneutralt 2050.” säger Jenny Fransson, ansvarig för Sustainability Affairs på Hallvarsson & Halvarsson.