Det händer mycket kring CSRD och ESRS. Tröskelvärden justeras, förenklade standarder för dem som fortfarande omfattas väntas under 2026 parallellt med att frivilliga standarder för de som faller under tröskelvärdet är under utveckling.
Många bolag har redan investerat betydande resurser i att förbereda sig för de nya kraven. Hur tar man tillvara på det arbete som gjorts, och hur bör bolag tänka framåt? Charlotte Tåhlin, Director och hållbarhetsexpert på Hallvarsson & Halvarsson, delar sina perspektiv.
Det händer mycket kring CSRD och ESRS. Tröskelvärden justeras, förenklade standarder för dem som fortfarande omfattas väntas under 2026 parallellt med att frivilliga standarder för de som faller under tröskelvärdet är under utveckling.
Många bolag har redan investerat betydande resurser i att förbereda sig för de nya kraven. Hur tar man tillvara på det arbete som gjorts, och hur bör bolag tänka framåt? Charlotte Tåhlin, Director och hållbarhetsexpert på Hallvarsson & Halvarsson, delar sina perspektiv.
Hur skulle du beskriva situationen som många bolag befinner sig i?
De är i ett mellanläge. Företag som omfattades av CSRD innan Omnibus justerade tröskelvärdena har kommit långt i sitt förberedelsearbete. När reglerna nu ändras uppstår frågor om ambitionsnivå, prioriteringar och vägval.
Det arbete som redan gjorts är ett strategiskt kapital. Hållbarhetsfrågor är nära kopplade till affär, risk och strategi. Ett fördjupat hållbarhetsarbete ökar förståelsen för verksamheten, gör det lättare att identifiera risker och möjligheter och stärker beslutsfattandet.
Dubbel väsentlighet är fortsatt relevant, oavsett hur standarderna förenklas. Att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar bolaget finansiellt – och hur verksamheten påverkar omvärlden – förblir centralt.

Vad brottas bolag mest med?
ESRS kräver betydligt djupare analys än tidigare, särskilt kring värdekedjan, beroenden av naturresurser och människor samt kopplingen mellan hållbarhet och affär. Det ställer höga krav på metodik, kompetens och tvärfunktionellt samarbete inom bolaget. En vanlig utmaning är att riskanalysen och den dubbla väsentlighetsanalysen inte är tillräckligt integrerade.
De bolag som fortfarande omfattas av CSRD väntar på de förenklade ESRS-standarderna och hur de kommer påverka analys och rapportering.
Vad vet vi om de förenklade ESRS-standarderna?
Standarderna väntas under 2026. Utkast visar på färre obligatoriska upplysningar, borttagna frivilliga krav och tydligare vägledning för dubbel väsentlighet. Strukturen ser också ut att förenklas genom tydligare uppdelning mellan tillämpnings- och upplysningskrav, vilket kan göra standarderna mer hanterbara.
Hur bör bolag tänka om de inte längre omfattas av CSRD?
Hållbarhetsrapportering bör utgå från affärens behov – inte bara reglering. Bolag behöver därför en rapporteringsstrategi som utgår från den egna verksamheten och värdekedjan.
En frivillig standard för bolag med färre än 1 000 anställda, Voluntary Standards (VS), är under utveckling. Syftet är att ge dessa mindre bolag ett enkelt, proportionerligt och kostnadseffektivt sätt att rapportera hållbarhetsinformation som efterfrågas av investerare, långivare och av affärspartners uppåt i värdekedjan. Nivån på information som krävs i VS måste accepteras av de större företagen, de kan inte kräva mer, varför mycket tyder på att VS kan vara lämplig att utgå ifrån istället för andra frivilliga rapporteringsriktlinjer och initiativ.
Hur ser du på utvecklingen framåt?
Den 17 april lämnar regeringens utredare sitt betänkande avseende implementeringen av CSRD i Årsredovisningslagen (ÅRL). Riksdagen ska sedan fatta beslut om lagändring innan den uppdaterade ÅRL träder i kraft, förhoppningsvis under 2026. Jag vill rekommendera alla bolag att följa utvecklingen noggrant för att veta hur rapporteringen ska utformas för innevarande år.
Oavsett tröskelvärden, förenklade och frivilliga standarder kvarstår dock kärnan: att förstå hur väsentliga hållbarhetsfrågor påverkar strategi, risker, investeringar och affär och hur verksamheten påverkar omvärlden.
Nästa steg handlar om att använda de strukturer och arbetssätt som redan byggts upp, men strategiskt och med tydligare riktning.
Behöver ni stöd i nästa steg?
För många bolag handlar nästa steg inte om att börja om, utan om att prioritera rätt i ett föränderligt regelverk. Det kan handla om att vässa den dubbla väsentlighetsanalysen, stärka kopplingen mellan hållbarhet, risk och strategi, eller att hitta en rapporteringsnivå med tydliga strategiska budskap som möter både affärens och omvärldens krav.
Vi hjälper bolag att bygga vidare på det arbete som redan gjorts – från analys och styrning till rapportering, utbildning och kommunikation. Det kan exempelvis handla om att genomföra intressentdialoger, integrera hållbarhetsrisker i befintliga riskprocesser, utveckla policyer och styrdokument, upprätta klimatbokslut eller utbilda styrelse, ledning och interna nyckelfunktioner.
Kontakta Charlotte Tåhlin på charlotte.tahlin@halvarsson.se eller Jenny Fransson på jenny.fransson@halvarsson.se.