Demokraterna tar över både representanthuset och senaten efter mellanvalet den 3 november. Det mest anmärkningsvärda är var de vann. Partiet tog senatsplatser i delstater som Donald Trump vann med god marginal för två år sedan och har nu en majoritet av guvernörerna för första gången sedan 2010.
Demokraterna tar över både representanthuset och senaten efter mellanvalet den 3 november. Det mest anmärkningsvärda är var de vann. Partiet tog senatsplatser i delstater som Donald Trump vann med god marginal för två år sedan och har nu en majoritet av guvernörerna för första gången sedan 2010.
Större än någon räknade med
Inför valet var opinionsinstitut och bettingmarknader överens om att demokraterna skulle ta representanthuset. Senaten var mer osäker. Valkartan gynnade republikanerna: demokraterna behövde vinna fyra platser netto, flera av dem i delstater där Trump vann med över tio procentenheter 2024. Kvällen före valet gav Kalshi och Polymarket demokraterna omkring 73–74 procents chans att ta över senaten.
Det blev aldrig jämnt. Demokraterna har hittills tagit sju republikanska senatsplatser: North Carolina, South Carolina, Ohio, Texas, Kansas, Iowa och Maine. Två lopp, i Alaska och Mississippi, är ännu inte avgjorda. Senast ett oppositionsparti tog båda kamrarna i ett mellanval var 2006, då George W. Bush var president.
Iowa och Kansas säger mest
James Talarico har fått mest uppmärksamhet i Sverige, den förste demokraten som vinner ett senatsval i Texas sedan 1988. Delstaten har dock länge rört sig åt det hållet. Redan 2018 vann Ted Cruz med bara 2,6 procentenheter.
Iowa är mer talande. Delstaten har röstat republikanskt i varje presidentval sedan 2016 och har inte valt en demokratisk senator sedan 2008. Trump vann Iowa med över 13 procentenheter 2024. Nu vann demokraten Josh Turek med drygt fyra, en förflyttning på omkring 17 procentenheter på två år. I Kansas blev Adam Hamilton den förste demokraten som valdes till senaten sedan 1932.
Skiftet når ner i delstaterna
Republikanerna har dominerat guvernörsposterna och delstatsparlamenten sedan 2010. Den ordningen är bruten. Demokraterna tog guvernörsposterna i Georgia, Iowa, Nevada, Ohio och Texas och har nu en majoritet av landets guvernörer för första gången på 16 år. I Texas slog Gina Hinojosa den sittande guvernören Greg Abbott. Hon blir delstatens första demokratiska guvernör sedan Ann Richards lämnade ämbetet 1995 och den första latinamerikanska kvinnan på posten.
I delstatsparlamenten vann demokraterna bland annat senaten i Wisconsin och Pennsylvania samt representanthuset i North Carolina. I Arizona hamnar republikanerna i minoritet i delstatsparlamentet för första gången på 60 år. Det här märks långt efter valnatten. Delstaterna styr valkretsindelningen, valadministrationen och stora delar av energi-, hälso- och miljöpolitiken och det är där partiernas framtida kandidater formas.
Ett tydligt underkännande av Trump
Förlusten kom trots den dyraste mellanvalscykeln hittills. Enligt New York Times sammanställning lade Elon Musk ensam 474 miljoner dollar på att hjälpa republikanerna, varav drygt 200 miljoner på senatsvalet i Texas. Trump kampanjade dessutom intensivt i vågmästarstaterna. Hans stöd låg under hösten på 35–39 procent i de stora mätningarna, med omkring 60 procent missnöjda. Republikanernas förluster hamnar på samma nivå som 2006 och 2008, valen som präglades av Irakkriget och finanskrisen.
Räkna med att delar av partieliten börjar ta avstånd från Trump utan att öppet vända sig mot honom. Det gäller inte minst de två som oftast nämns som nästa års presidentkandidater, JD Vance och Marco Rubio.
Datacenter blev en valfråga
En detalj är särskilt relevant i Sverige. I ett 40-tal lokala folkomröstningar om datacenter röstade väljarna nästan överallt för begränsningar. Bara en omröstning i Harwood i North Dakota gick till fördel för förespråkarna. Redan i september sa 72 procent av de tillfrågade i en Quinnipiac-mätning att de skulle motsätta sig ett nytt datacenter i närheten. Analyser visar också att stödet för demokraterna steg ju närmare väljarna bodde ett planerat datacenter. Flera demokratiska kandidater gick till val på att begränsa etableringar. Gina Hinojosa lovade att stoppa nya datacenter i Texas tills delstaten har infört skyddsregler.
I Sverige motiveras datacenteretableringar ofta med jobb och teknikutveckling, medan lokala frågor om el, vatten och mark får mindre utrymme. Det amerikanska valet visar hur snabbt opinionen kan vända när väljarna upplever att kostnaderna hamnar lokalt och vinsterna någon annanstans. Det är värt att ta med sig för alla som arbetar med elförsörjning, tillstånd eller etableringar här.
Vad händer nu
På papperet krymper Trumps handlingsutrymme. Under hela mandatperioden har han dock styrt förbi kongressen med presidentdekret, och en demokratisk majoritet ger honom ännu starkare skäl att fortsätta. Demokraterna saknar två tredjedels majoritet och kan inte köra över hans veto. Trump har själv sagt att han räknar med att använda vetot och att det brukar sluta i uppgörelser.
Störst förändringen blir det i granskningen. Demokraterna får ordförandeskapen i utskotten och med dem budget, personal och rätt att kalla till förhör. Hakeem Jeffries, som väntas bli talman, lovade under valrörelsen att försvarsminister Pete Hegseth ska bort. En riksrätt mot Hegseth kan bli aktuell när den nya kongressen samlas i januari, även om Trump säger att han tänker behålla honom. En tredje riksrätt mot Trump har partiledningen hittills hållit sig borta från.
Förvänta dig inga stora policyskiften. Väljarna röstade på levnadskostnader och upplevd korruption, och demokraterna vann mer på missnöjet med Trump än på ett eget program.
Vill du diskutera vad valet betyder för din verksamhet?
Kontakta oliver.rykatkin@halvarsson.se